Published 2020-10-27
Ändrad 2020-12-17

Det är inte alla patienter med förmaksflimmer som upplever besvär. Men dessvärre finns det även patienter som känner av det tidigt. John har haft besvär sedan han var 16 år. Vad som började med en snabb puls ibland när han spelade fotbollmynnade ofta ut i yrsel och oregelbunden hjärtrytm. Diagnosen fick han för elva år sedan. Han har nu behandlats flera gånger för sitt hjärta, bland annat genom två ablationer, en behandlingsmetod mot störd hjärtrytm [1]. John tar medicin för sina besvär och går fortfarande på regelbundna läkarundersökningar och kontroller. Hur bestämmer John över sina behandlingar? Vi presenterar ett antal påståenden för honom.

Jag förbereder alltid mina läkarbesök väl

”Min diagnos väckte många frågor, jag kände inte till så mycket om förmaksflimmer. Förutom informationen som jag fick av läkaren började jag själv att läsa på om sjukdomen. Jag började leta information på internet, till exempel medicinsk forskning. Jag gör även research inför mina läkarbesök. På så sätt är jag bättre förberedd och det är lättare för mig att delta i samtalet. Ibland tar jag bilder på informationen som jag hittar, som jag tar med till läkaren som stöd.”

Vet du vilka frågor du måste ställa till din läkare?

Vet du vilka frågor du måste ställa till din läkare?

Val av behandling görs tillsammans

”Efter min första ablation trodde jag att arytmin skulle vara under kontroll. Ändå gick det fel igen, för tre år sedan ett par dagar före jul blev jag till och med tvungen att bli hämtad av ambulans.. Med anledning av symtomen planerades en kryoablation omedelbart[2]. Vid denna behandling görs små ärr i lungvenerna genom frysning.[3] Det var bråttom, det fanns alltså ingen tid att välja eller diskutera. Behandlingen lyckades, men jag har fortfarande besvär och jag går på undersökningar. Jag litar på att läkare gör en 100 % insats för mig som patient, och att de även överväger möjliga alternativ. Men jag skulle vilja att jag tillfrågas i behandlingsvalet och att min läkare föreslår flera möjligheter och överväger dessa tillsammans med mig. Det inger mer förtroende. Varför är den valda behandlingen den bästa för mig? Vilka är fördelarna och riskerna? Under årens lopp har jag blivit mer orolig för min hälsa”.

Gör dig hörd

”Jag önskar jag kunde säga att jag skulle protestera om jag inte var överens med läkarens beslut om en behandling, men det har jag egentligen nästan aldrig gjort. Men jag har för avsikt att ta en mer aktiv roll i samtalet med min läkare, även när jag undrar om någonting, till exempel besvär eller symtom. När jag hittar information på internet, vill jag prata med läkaren om denna. Det finns definitivt utrymme för förbättringar i det delade beslutsfattandet, där det finns två roller. En för läkaren, att informera mig tillräckligt och även lyssna på min berättelse. Och en för mig själv, att jag är tydlig med hur jag mår och vad som är viktigt för mig.”

Vet du vilka frågor du måste ställa till din läkare?

Ladda ned checklistan

Berättelserna kommer från verkliga patienter

[1] Calkins H, et al. 2017 HRS/EHRA/ECAS/APHRS/SOLAECE expert consensus statement on catheter and surgical ablation of atrial fibrillation. Heart Rhythm. 2017;14 (10):e275-e444.

[2] Yacoub M, et al. Cryoballoon Pulmonary Vein Catheter Ablation of Atrial Fibrillation. Treasure Island (FL): StatPearls Publishing; 2020. Available at https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK534804/. Accessed March 13, 2020.

[3] Singh A, et al. Cardiac Catheter Ablation for Heart Rhythm Abnormalities. JAMA. 2019;321(11):1128. doi:10.1001/jama.2018.9832.